Benjamin Juhlin

Om det roliga i livet: dvs ekonomi och anarki

Mitt avgångstal som språkrör för Grön Ungdom i Stockholmsregionen

leave a comment »

På Grön Ungdom i Stockholmsregionens årsmöte den 17 mars höll jag detta avgångstal där jag tackade för mina två år som språkrör. 

———————————–

Jag kommer ihåg en gång då jag läste några tips om hur man ska få en läst blogg Maria Ferm hade sammanfattat. Högst upp stod “var personlig” och jag tänkte “fan”, för jag brukar inte vara särskilt personlig av mig och har heller inte varit det de senaste två åren som språkrör.

Men eftersom detta är mitt sista tal som språkrör tänkte jag att jag skulle göra ett litet undantag idag.

När jag var sex år flyttade min familj till villaförorten Älvsjö. Jag var rätt blyg och ville egentligen mest bara vara för mig själv. Men i den klass jag kom till var det inte lätt att få vara ifred. Majoriteten spelade fotboll, pratade högt på lektionerna och tog plats. Vissa var snälla men det fanns en tydlig hierarki och man visste vilka som bestämde. Jag hade det inte särskilt lätt, inte bara för att jag var blyg utan också för att en av de roligaste sakerna jag visste var att läsa böcker. Det gjorde jag under alla lektioner och ni kan ju gissa vem som inte blev den populäraste killen i klassen.

I Älvsjö så trycktes den som var intresserad av något ner, den som stack ut straffades och den som läste böcker hade det tufft.

På högstadiet blev det bättre. Jag fick med mig de jag hade tyckt om från mellanstadiet och jag träffade nya kompisar som var intresserade av liknande saker i min nya klass. Men skolan som helhet var densamma.

Det är bara ur detta som man kan förstå vilken betydelse Grön Ungdom Stockholm haft för mig. Jag var fjorton när jag klev in på kansliet på Ringvägen 93 för första gången och där fann jag något fantastiskt. Jag hittade folk som lyssnade på varandra, som var genuint intresserade av något och brann för idéer. Jag hittade folk som inte tyckte att vi som läste böcker var töntar, utan istället att det var något coolt.

Jag hoppas att många har upplevt att Grön Ungdom Stockholm varit denna fristad från hur saker varit förr och jag hoppas att vi kommer fortsätta vara det i framtiden.

Denna fristad ska bestå av en plats där vi pratar om politik, resonerar kring idéer och bråkar om olika frågor. Och det är precis det jag tänker göra nu. Det är faktiskt roligare att prata politik än att prata om politik.

———————————

En av de grejer vi i Grön Ungdom ogillar mest är majoritetsstrukturer. Vi vill att individen ska få vara fri och få fatta fria val. Samtidigt är en av de grejer vi i Grön Ungdom gillar mest demokrati och den demokratiska staten.

Jag har alltid haft svårt att få ihop dessa två åsikter.

För den demokratiska staten är majoritetsstrukturer institutionaliserade och invävda i vårt samhälle. Det är majoriteten som styr staten och det är majoritetens normer som förkroppsligas genom staten. Detta är något vi aldrig får glömma och vi måste forma vår politik ur förståelsen av detta.

I vårt samhälle idag är det minoriteterna som måste skyddas. Men i Sverige idag finns det ingenting glamoröst i att värna de som är på botten. De minoriteterna som behöver skyddas har inga lobbyister och ingen röstkraft. Deras företrädare har aldrig lärt sig att mingla eller fått någon mediaträning.

Men de här grupperna måste likväl skyddas. Att kunna politikens spelregler ska inte vara något kriterium för att få bli lämnad ifred. Och den principen måste vi försvara genom att ta ställning för de som inte har några försvarare.

Det är narkomanerna som dör som flugor tack vare Sveriges narkotikapolitik.

Det är de hemundervisande familjerna som tvingas fly från Sverige efter trakasserier från myndigheter.

Det är alla yngre än 18 vars åsikter ignoreras och som varje dag förtrycks av godtyckliga åldersgränser och auktoritära organ.

Det är dessa vi måste skydda.

———————————————-

Ibland när jag inte funderar på politik brukar jag tänka på hur vi som organisation ligger till. Utvecklas vi? Går vi åt rätt håll?

Svaret på den frågan är ett starkt ja. Grön Ungdom i Stockholmsregionen är en organisation som är påväg åt rätt håll. Det är en organisation som står stark i vått och torrt och som firar triumfer varje dag. Det är en organisation som är modig, det är en organisation där det är enkelt att påverka och det är en organisation där människor utvecklas.

När jag tillträdde som språkrör meddelade jag i mitt språkrörstal att vi för första gången någonsin var större än Grön Ungdom Väst. Det jag är mest stolt över idag, två år senare, är dock inte att vi lyckats vara större än Grön Ungdom Väst den här tiden. Det är alla grejer vi gjort och allt vi påverkat i.

Det är debattartikeln om att avskaffa rösträttsåldern som fick 1300 delningar på Facebook, det är debattartikeln i DN Sthlm om bilar som bara fick femtio delningar men som är fin ändå och det är det politiska programmet som organisationen nu kan utgå ifrån.

Idag är det årsmöte och vi ska lägga ut riktningen för organisationens framtida arbete. Jag hoppas att idag kommer bli en dag då vi tittar tillbaka på det vi är stolta över och lägger grunden för det vi kommer vara stolta för i framtiden.

Annonser

Written by Benjamin Juhlin

april 18, 2013 den 20:00

Publicerat i Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s