Benjamin Juhlin

Om det roliga i livet: dvs ekonomi och anarki

En kritik av koldioxidskatten

leave a comment »

Ingen skatt är så omtyckt som koldioxidskatten. Människor i alla läger försvarar denna skatt; miljöpartister och moderater, liberaler och socialister, nationalekonomer och miljövetare.

Men skatten är dömd att misslyckas. Den kommer inte alls att åstadkomma det anhängarna hoppas på. Koldioxidskatten skjuter snett och är irrelevant för den som vill lösa det verkliga problemet.

Vad är då problemet som skatten påstås lösa? Koldioxidskattens försvarare redogör sällan för detta på ett tydligt sätt. Vissa säger att miljöproblemen måste väck, men detta skäl måste vi snabbt avfärda. All mänsklig interaktion med naturen är miljöförstöring på något vis. Hade man inte byggt någonting i Stockholm så hade miljön varit mycket “bättre”, eftersom den varit mer som den var förut. Men alla inser förstås att det hade varit en katastrof om en hel stad inte funnits.

Mer vanligt förekommande är idén om att skatten skapar en optimal nivå av koldioxidutsläpp. Denna kan motiveras med att man måste balansera mellan miljöförstöring som människor önskar, och miljöförstöring som inte är värd sina skadeverkningar.

Det är här skattens sympatisörer snubblar rejält. En fråga kan nu ställas som knäcker hela koldioxidskatten: hur ska staten sätta ett pris som motsvarar denna avvägning mellan önskad miljöförstöring och oönskad?

Nationalekonomer kan inte göra det. Hur ska de veta vad människor önskar? Hur ska de kunna avgöra om människor föredrar ytterligare lite tillväxt, eller en bevarad naturmiljö? Det går inte. Det är unmöglich, som österrikaren skulle ha sagt.

Detta problem är av precis samma karaktär som de problem alla kommandoekonomier ställs inför. Priser bestäms helt godtyckligt utan någon relation till människors preferenser. Frågor som “hur många skor ska produceras i Sverige?”, “hur tjock ska spiken vara?”, “vad ska ett kilo potatis kosta?” är av samma slag som “vad ska priset vara på ett ton koldioxid?”. En koldioxidskatt minskar nog utsläppen, men det finns ingen garanti för att samhällets välfärd ökar.

Det finns en idé om att bara man sätter ett pris på miljön så löser sig alla problem. Men pengapriser fungerar inte så, de kan inte bara “sättas”. Om de verkligen ska vara värdefulla måste de få bildas på en fri marknad utan våldsamma ingrepp.

Trots att vi ständigt omges av priser och att så gott som alla beslut vi fattar beror på olika prisbildningar kan vi väldigt lite om priser. En konsekvens av denna brist på kunskap är oförmågan att skilja mellan priser som sätts av staten, och priser som bildas på en marknad.

———————————————————————————–

Vad för funktion fyller priser i en marknadsekonomi?

Pelle erbjuder sig att sälja en chokladkaka för fyra kronor. Om Lisa värderar en chokladkaka högre än fyra kronor kommer hon att gå med på utbytet och bytet kommer att ske. Om de upprepar dessa utbyten kan man säga att ett pris har etablerats på fyra kronor för en chokladkaka.

Skulle Pelle ändra sig och istället värdera en chokladkaka till mer än fem kronor, och Lisa fortfarande skulle vara beredd att betala det högre priset, så skulle priset stiga. Av denna till synes triviala genomgång har vi visat att priser är uttryck för individers personliga preferenser. Det blir givetvis mer komplicerat i en ekonomi med fler aktörer, men principen kvarstår. Det som har höga priser är värderat högre än det med lägre priser, av konsumenterna i samhället.

Vad fyller priser för funktion i en statligt planerad ekonomi?
I en sådan ekonomi så är det politiker och byråkrater som sätter priset. De kan bestämma sig för att en chokladkaka ska kosta tre kronor. Om staten använder sina tvångsmedel för att uppehålla det priset kommer det att bli det nya priset. Det kommer vara möjligt att köpa en chokladkaka för tre kronor.

Men det finns en fundamental skillnad mellan detta pris och marknadspriser, detta pris har ingenting att göra med individers önskemål. Det har bara att göra med politiker och experters önskan.

Precis samma sak gäller för statlig påförda priser på koldioxid, skor och gud vet vad.

———————————

Planekonomi är dumt. Skatt är fel. Koldioxidskatt är, ja ni fattar.

Annonser

Written by Benjamin Juhlin

april 5, 2014 den 19:44

Publicerat i Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s