Benjamin Juhlin

Om det roliga i livet: dvs ekonomi och anarki

Stoiker om ilska

leave a comment »

stoikeromilska(1)  Satte ihop lite citat från två olika stoiker om ilska. Kursiverat är Marcus Aurelius, och det som inte är kursiverat är Seneca.

Written by Benjamin Juhlin

maj 13, 2016 at 11:32

Publicerat i Uncategorized

Presentation om konjunkturcykler

leave a comment »

ABCTPRESenTATION Denna presentation höll jag 27 april här i Madrid. Förvisso på spanska, men den är inte så avancerad så Google Translate borde fixa det om någon skulle vara intresserad. Har dock redan ändrat mig lite och tror att kreditexpansion ger upphov till konjunkturcykler, men inte genom att lura entreprenörerna utan genom att störa marknadens korrigerande process, vilket jag talar om i presentationen.

Written by Benjamin Juhlin

april 27, 2016 at 12:17

Publicerat i Uncategorized

My bachelor thesis in english

leave a comment »

I wrote my bachelor thesis about the attitudes towards taxation in Sweden 1950-1990.The geese that was plucked without hissing(1)

Written by Benjamin Juhlin

april 6, 2016 at 11:42

Publicerat i Uncategorized

Gåsen som plockades utan kackel

leave a comment »

Hejhejhej, här kan man läsa min c-uppsats ”Gåsen som plockades utan kackel” om man vill:
https://drive.google.com/file/d/0B-ifZ8t-J4HKbWlUWFpuWTJULU0/edit

Jag skriver om att beskattningen i Sverige ökat pga att åsikterna kring beskattningen har skiftat.

Written by Benjamin Juhlin

mars 27, 2015 at 13:02

Publicerat i Uncategorized

Lärdomar från libertariansk invandringsdebatt

leave a comment »

Written by Benjamin Juhlin

november 26, 2014 at 09:41

Publicerat i Uncategorized

Human Action

leave a comment »

A philosopher and an economist, Ludwig von Mises dedicated his life to the struggle for freedom and sound economic theory. For much of the 20th century, he was the foremost proponent of the Austrian school of economics, and for some years he stood strong, completely alone, against the rise of keynesian economics and ever-greater statism. As the popularity of socialism and keynesianism grew bigger at universities around the world, many of Mises’s old friends and colleagues conveniently joined the mainstream, but Mises stayed true to his beliefs and bravely kept pushing forward.

In Nazi Germany his books were burned by the regime, and in the Soviet Union they were forbidden. In 1940, Mises and his wife managed to escape Europe and arrived in New York City with nothing but the clothes they were wearing. He started lecturing at New York University, but received no pay.

But Mises never gave up. He was convinced that the truth was on his side. In 1949, the book Human Action was published, and it got the attention of many American students. It contained a comprehensive defense of liberty and a rigorous analysis of economics. Ludwig von Mises’s brilliant analysis, his ability to cut through all the noise and get straight to the point, and his refusal to compromise on the truth made people interested in liberty and Austrian economics.

Tebjudningen and the Swedish Ludwig von Mises Institute would like to translate this book into Swedish. We believe this is a chance to spread the ideas of freedom to the Swedish youth. The past few years, we have witnessed an increasing interest in freedom amongst ordinary people, and we truly believe that there is still hope for Sweden. But we need your help to win over the hearts and minds of the Swedish youth to the beautiful cause of freedom.

Please help us translate Human Action into Swedish by contributing to our crowdfunding campaign at Fundedbyme.com.

You can also donate Bitcoins to 13CCiuseeEzahS6nAA9DoruMatHUWHdehg, and we will make sure that they are added to the campaign.

Tu ne cede malis, sed contra audentior ito!

Written by Benjamin Juhlin

april 9, 2014 at 20:40

Publicerat i Uncategorized

En kritik av koldioxidskatten

leave a comment »

Ingen skatt är så omtyckt som koldioxidskatten. Människor i alla läger försvarar denna skatt; miljöpartister och moderater, liberaler och socialister, nationalekonomer och miljövetare.

Men skatten är dömd att misslyckas. Den kommer inte alls att åstadkomma det anhängarna hoppas på. Koldioxidskatten skjuter snett och är irrelevant för den som vill lösa det verkliga problemet.

Vad är då problemet som skatten påstås lösa? Koldioxidskattens försvarare redogör sällan för detta på ett tydligt sätt. Vissa säger att miljöproblemen måste väck, men detta skäl måste vi snabbt avfärda. All mänsklig interaktion med naturen är miljöförstöring på något vis. Hade man inte byggt någonting i Stockholm så hade miljön varit mycket “bättre”, eftersom den varit mer som den var förut. Men alla inser förstås att det hade varit en katastrof om en hel stad inte funnits.

Mer vanligt förekommande är idén om att skatten skapar en optimal nivå av koldioxidutsläpp. Denna kan motiveras med att man måste balansera mellan miljöförstöring som människor önskar, och miljöförstöring som inte är värd sina skadeverkningar.

Det är här skattens sympatisörer snubblar rejält. En fråga kan nu ställas som knäcker hela koldioxidskatten: hur ska staten sätta ett pris som motsvarar denna avvägning mellan önskad miljöförstöring och oönskad?

Nationalekonomer kan inte göra det. Hur ska de veta vad människor önskar? Hur ska de kunna avgöra om människor föredrar ytterligare lite tillväxt, eller en bevarad naturmiljö? Det går inte. Det är unmöglich, som österrikaren skulle ha sagt.

Detta problem är av precis samma karaktär som de problem alla kommandoekonomier ställs inför. Priser bestäms helt godtyckligt utan någon relation till människors preferenser. Frågor som “hur många skor ska produceras i Sverige?”, “hur tjock ska spiken vara?”, “vad ska ett kilo potatis kosta?” är av samma slag som “vad ska priset vara på ett ton koldioxid?”. En koldioxidskatt minskar nog utsläppen, men det finns ingen garanti för att samhällets välfärd ökar.

Det finns en idé om att bara man sätter ett pris på miljön så löser sig alla problem. Men pengapriser fungerar inte så, de kan inte bara “sättas”. Om de verkligen ska vara värdefulla måste de få bildas på en fri marknad utan våldsamma ingrepp.

Trots att vi ständigt omges av priser och att så gott som alla beslut vi fattar beror på olika prisbildningar kan vi väldigt lite om priser. En konsekvens av denna brist på kunskap är oförmågan att skilja mellan priser som sätts av staten, och priser som bildas på en marknad.

———————————————————————————–

Vad för funktion fyller priser i en marknadsekonomi?

Pelle erbjuder sig att sälja en chokladkaka för fyra kronor. Om Lisa värderar en chokladkaka högre än fyra kronor kommer hon att gå med på utbytet och bytet kommer att ske. Om de upprepar dessa utbyten kan man säga att ett pris har etablerats på fyra kronor för en chokladkaka.

Skulle Pelle ändra sig och istället värdera en chokladkaka till mer än fem kronor, och Lisa fortfarande skulle vara beredd att betala det högre priset, så skulle priset stiga. Av denna till synes triviala genomgång har vi visat att priser är uttryck för individers personliga preferenser. Det blir givetvis mer komplicerat i en ekonomi med fler aktörer, men principen kvarstår. Det som har höga priser är värderat högre än det med lägre priser, av konsumenterna i samhället.

Vad fyller priser för funktion i en statligt planerad ekonomi?
I en sådan ekonomi så är det politiker och byråkrater som sätter priset. De kan bestämma sig för att en chokladkaka ska kosta tre kronor. Om staten använder sina tvångsmedel för att uppehålla det priset kommer det att bli det nya priset. Det kommer vara möjligt att köpa en chokladkaka för tre kronor.

Men det finns en fundamental skillnad mellan detta pris och marknadspriser, detta pris har ingenting att göra med individers önskemål. Det har bara att göra med politiker och experters önskan.

Precis samma sak gäller för statlig påförda priser på koldioxid, skor och gud vet vad.

———————————

Planekonomi är dumt. Skatt är fel. Koldioxidskatt är, ja ni fattar.

Written by Benjamin Juhlin

april 5, 2014 at 19:44

Publicerat i Uncategorized